Tarmfloran hos personer som lider av inflammatorisk magsjukdom, IBD, är inte bara obalanserad utan förändras dessutom hela tiden. En studie på örebroare är den hittills största som undersökt hur mikroberna i tarmen ändras över tid.
Sedan tidigare vet man att personer som lider av inflammatoriska magsjukdomar – förkortat IBD – som Crohns sjukdom och ulcerös kolit har brist på vissa hälsosamma och inflammationsdämpande tarmbakterier och samtidigt har mer av andra.
– Det nya är att vi kunnat se hur floran av tarmbakterier förändras över tid. Medan mikrobiomet hos friska är ganska stabilt förändras tarmfloran hela tiden hos personer med IBD, säger Örebroforskaren Jonas Halfvarson vid institutionen för medicinska vetenskaper.
I den nya studien som publiceras i Nature Microbiology har forskarna under två år följt 137 örebroare. Var tredje månad har dessa lämnat avföringsprover – sammanlagt 683 stycken – som analyserats.
Studien, som gjorts i samarbete med forskare i USA, Tyskland och Spanien, är en av de första, och den hittills klart största, som undersöker dynamiska förändringar av mikrobiomet.
De snabba förändringar som nu avslöjats visar, enligt Jonas Halfvarson, att man i framtiden skulle behöva mäta mikrobiomet ännu tätare, närmast i realtid.
Från en mätning till en annan kunde vissa bakterier försvinna nästan helt för att nästa gång ha återkommit. Hos vissa patienter kunde halva mikrobiomet bytas ut av andra sorters bakterier inom loppet av tre månader.
Sådana förändringar sammanföll ofta med perioder av förvärrade symtom. Hos friska var mikrobiomet mycket mer stabilt och höll sig inom ett smalare spann.
En annan upptäckt i studien är också att ändring i medicineringen ofta bidrog till ändrad tarmflora.
– Hos patienter som mådde sämre och behandlades med kortison ändrades tarmfloran mer, säger Jonas Halfvarson.
IBD står för inflammatory bowel disease och är ett samlingsnamn för en grupp kroniska, livslånga tillstånd som drabbat nära 100 000 svenskar. IBD kännetecknas av att immunförsvaret överreagerar och angriper mikrober vilket leder till inflammation i tarmens slemhinna, diarré och magont, och ibland till livshotande tillstånd.
Den nya studien visar att patienterna har färre bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror som skyddar tarmens slemhinna. Två sådana exempel är Prevotella copri och Faecalibacterium prauznitzii.
– De sjuka får mindre av sådana godartade bakterier och i stället mer av exempelvis E-coli, säger Jonas Halfvarson.
Traditionella förklaringar till IBD är att det finns ett genetiskt inslag, och att rökning bidrar.
– Men det förklarar inte den ganska dramatisk ökning av IBD vi sett de senaste åren bland barn. Misstanken är att det hänger ihop med med faktorer i vår livsstil och det forskas mycket kring kostens inverkan men även kring antibiotikaanvändning, säger Jonas Halfvarsson.
Målet är nu att utveckla metoder för att enkelt testa mikrobiomet och sedan ta fram behandlingar för att försöka hålla mikrobiomet inom det mer hälsosamma spannet.
– Det återstår fortfarande mycket arbete. Tills vidare gäller huvudregeln att det är bra att äta så varierat som möjligt för att få en så bred och balanserad tarmflora som möjligt. I en frisk tarmflora håller bakterierna koll på varandra så att ingen kan ta kommandot och dominera, säger Jonas Halfvarson.
